Om Kalle Lind och andra gubbar

I grodan ro med Thorsten.

Thorsten Flinck har inte varit på tapeten sen gud vet när och jag gissar att det är mitt ansvar att tejpa upp honom igen.

Flinck är rolig mycket därför att han är så osannolik. Alla som befunnit sej på en radie av tolv komma fem kilometer ifrån honom har en hoper anekdoter som alla visar rött på bisarrometern. Kryckor och krabbor och konstiga doktorer och död i två minuter och en av Sveriges 37 morfinister och mitt i alltihop har karln killingar ihop med Annika Jankell.

Han är en sån där figur som normalt inte finns i Sverige, som man anar finns i Hollywoods mest dekadenta utmarker, men som normalt inte ligger med programledare för Svensktoppen.

Med detta i åtanke är nästan det knäppaste av allt att Thorsten Flinck medverkade i ”Kalle Stropp och Grodan Boll på svindlande äventyr”. Det är så långt ifrån svartmålade naglar och manierade galen-vetenskapsman-skratt man kan komma.

Han har inte gjort särskilt många insatser på film och de flesta har varit i verk som signalerar sånt Thorsten Flinck gillar att signalera: perversioner och samhällskritik (Moodyssons Ett hål i mitt hjärta om porr och blygdläppsförminskning), psykopatvåld (Sökarna, om bl.a. ett konstigt diskotek i ett slakteri med PG Hylén som vansinnig klubbägare med nåt djurkadaver på axeln) och pretentiöst dravel (Stig Larssons Grötbögen, om en man som vill ha gröt i stjärten).

Därför blir det ännu lustigare att en av hans kanske femton insatser på film och teve är rösten som en av de tre företagsledarna Tonto-Turbo i en barnfilm om hur en groda och en gräshoppa räddar ett småfolk med kottar på huvet.

Och att de andra två rösterna görs av Flincks scenskolekompisar Peter Dalle och Claes Månsson. Vilket får en att fundera på om Johan Ulveson var upptagen.

Man börjar också leka med tanken på att i en annan tid och under andra omständigheter kanske Flinck hade varit med i Lorry. Det hade med stor sannolikhet skänkt en annan aura av dekadens åt lösmustascherna.

Föregående

Kurt i rocken.

Nästa

Tjyvromaner.

5 kommentarer

  1. Anonymous

    Jag såg ett klipp med nån mediaprofil som skulle intervjua Persbrandt och Flinck tillsammans. Kan det ha varit Malou von Siwers? Till saken, Micke P och Malou v S (?) sitter på ett kafé och väntar på Flinck som är sen. Flinck kommer och sätter sig och är hispig, säger att det är en dålig dag och ursäktar sig och går. Antagligen på grund av abstinens. jag får sedan den dagen en liten klump i magen av att se honom i olika sammanhang. Är han inte hemlös också? Jag får inte ihop det.
    //c, m eller h

  2. Anonymous

    Jag såg ett klipp med nån mediaprofil som skulle intervjua Persbrandt och Flinck tillsammans. Kan det ha varit Malou von Siwers? Till saken, Micke P och Malou v S (?) sitter på ett kafé och väntar på Flinck som är sen. Flinck kommer och sätter sig och är hispig, säger att det är en dålig dag och ursäktar sig och går. Antagligen på grund av abstinens. jag får sedan den dagen en liten klump i magen av att se honom i olika sammanhang. Är han inte hemlös också? Jag får inte ihop det.
    //c, m eller h

  3. Erik

    Flinck satt i panelen i tv-programmet Frånvarande nu i höstas, frånvarande var också Flincks blick och han hade svårt att hänga med socialt. Får också en klump i magen av att se honom.

  4. Anonymous

    Jag läste i en intervju för lännge sedan att Thorsten var stött för att han inte tillfrågats att vara med i Lorry, eftersom han hade varit bra kompis med Dalle på scenskolan.

  5. Hampus Eckerman

    Jag ÄLSKADE den filmen, och då såg jag den ändå som 20 åring. Favoriten var bisarra biten när Boll blev en del av någon sorts dataspel.

    Och så fanns det en finemangsminister och en utkikesminister, bara det ytterst så viktiga positioner!

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén