Om Kalle Lind och andra gubbar

Alla dessa stölder.

En lång utrikesminister med rullande r och farfarsöron driver som bekant bloggen Alla dessa dagar (för övrigt en gång nominerad till Stora Bloggpriset jämte denna blogg; då ingen av oss vann kan man alltså säja att jag och Bildt är lika framgångsrika bloggare).

Jag har inga större problem med bloggen ifråga. Den är självgod, javisst, den är tråkig, javisst, den är särskilt tråkig när karln försöker antyda att han har en personlighet, men vad är att vänta? Kan man klandra kon för att juvret blir stint?

(Vet inte riktigt vad jag menar med föregående mening, men ville ha nåt så där bondskt klatschigt.)

Lite retar det mig dock det där med titeln. Det fanns faktiskt en annan, inte helt okänd svensk minister från ett annat, inte helt framgångslöst parti som skrev en annan, inte helt negligerad bok med EXAKT SAMMA TITEL.

Karln hette som bekant Kjell-Olof Feldt (av bortglömde Lasse Lindroth i postuma satirboken Mannen som kunde tala om hästar kallad Tvätt-Olof Björn) och var finansminister under Palme. Underrubriken är ”I regeringen 1982-1990” och boken blev som sagt ganska uppmärksammad när den kom (i Eslövsrevyn samma år lästes ett telegram att Feldt börjat jobba som bagare och skrivit ”Alla dessa degar”).

Ärligt talat – får man göra så? Kan Bildt bara ta en etablerad titel och säja att den är hans? Och dessutom låta trademarket yngla av sig i halvfyndiga underrubriker som ”Alla dessa bilder”? Tycker vi det är fair play? Kommer Anders Borg nästa år att skriva Bibeln?

Är man konspirationsteoretiskt lagd anar man att Bildt till och med aktivt försöker lägga Feldts gamla bok i skugga. Läskiga fakta: varken Bokus, Adlibris eller Cdon för Feldts bok! Och då har de ändå Feldts betydligt blekare uppföljare Det blev ingen storväst (f.ö. kanske en titel för en framtida Bildt-blogg?).

Har Bildt en hållhake på nätbokhandlarna? Arbetar Bildt aktivt på att minnet av en gammal politisk konkurrent ska förblekna (och, apropå det, hur hinner han i så fall flyga så himla mycket flygplan?)?

Jag anar nåt större här. Jag tror jag ringer Lars Krantz och sätter honom på spåret.

Föregående

Ekbergfast övertygad och Kirsebergtagen.

Nästa

Genrer Gud glömde 1: strejkrock.

13 kommentarer

  1. Kalle Lind

    dr no: Wealth of nations är Adam Smiths liberala motsvarighet till Das Kapital. Vilket känns mer som en referens till invigda (som iofs är ganska många) än en regelrätt stöld.

  2. Nonsensakuten

    Även jag har reagerat på detta. Visst är det märkligt. Vill också tillägga att Lasse Lindroth med stor sannolikhet inte var den som kläckte Tvätt-Olof Björn, eftersom Galenskaparen Claes Eriksson kallade ex-ministern just så, i sin parodi på Rapport; Fagott, som gick att se redan 1989.

  3. Nonsensakuten

    Claes Eriksson sa också: Ostmördaren äntligen brie.
    Vad nu det har med saken att göra.

  4. Daniel

    Rullande R? Karln säger väl över huvud taget inte R?

  5. Kalle Lind

    Daniel: det gör han väl? Han pratar väl med halländska adels-r? ”Eurrropa”.

  6. dr. No

    Du är något på spåret – släpp vad du gör inte Pekka Heinos röda tråd nu! Jag skulle tro att ditt fiskafänge blir en riktigt ful och ljusskygg firre…

    Förresten så heter Anders Borgs privata blogg ”the wealth of nations” – men jag vet inte om det bara är skryt, eller om det är någon underfundig referens. Kan det till och med vara stulet? Underkastar mig skäggiga mäns överförmyndarskap för att få klarhet i detta.

  7. Oskar Forsgren

    Jag har tänkt detsamma. Men jag tror att du skulle få intressantare konspirationsteorier om du kontaktade Lars Krantz d.y.: http://hardkoktaserier.blogspot.com/

  8. Emil

    Det är mig veterligen första gången jag blev genuint lycklig av att se en bild av Bildt. Riktigt härlig, han ser ju ut att va en riktigt skön liten lirare!

    Att verkligheten är en annan är det väl få som egentligen förnekar.

    Att Bildt har ett oroväckande stort inflytande på vårat samhälle tror jag också Kalle, bokhandlarna och förlag har han definitivt starkt inflytande över.

    Han lyckas nog också smuggla in nån reform i grundskolan till hans ära så småningom. Bild kanske blir Bildt eller något annat smygpropaganda alternativ..

    För övrigt är jag övertygad om att Bildt är för (M) vad Mona är för (S), en människa med sviktande moral och förvirrande social kompetens, som trots allt representerar partiets väljare på många plan.

    Tack för ett skönt inlägg!

  9. Jonne

    Var det inte egentligen Kjell-Olof som norpade det hela från Stig Johansson och dikten/citatet ”alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag det var livet”?

  10. Urban

    Bra konspirationsteori. Synd att störa den med att påminna om hur ohyggligt kort lagerhållning förlag och bokhandlar har numera.

    På adlibris noterar jag ytterligare två personer som stulit av Kjell-Olof och som blivit bestulna av Carl Bildt. Det är ett ormbo av rättegångar att vänta.

    U.J.

  11. Kalle Lind

    Jonne: såhär tycker jag – att använda ett citat, en strof, en referens från nåt annat verk I SIN TITEL är att referera. Att använda någon annans titel SOM SIN TITEL är att sno.

    Jim Morrison och hans glada meskalinsörplare tog sej namnet The Doors från en dikt av Aldous Huxley. Inget konstigt. Men nog hade det varit konstigt om ett annat band några år efter Light My Fire kallade sej The Doors?

    Det här är naturligtvis inte det viktigaste att fundera på ens i mitt liv, men jag tycker på riktigt att det är ganska konstigt agerat av den lille flygplansflygaren.

  12. dr. No

    ”Break on through to the other side”.

    Jo, jag visste det. Och hans blogg heter nog inte så – det var ett försök att vara rolig. Man blir så inspirerad här, så man vill ju gärna försöka med sina egna små underfundigheter och kulturella referenser. Men det förstås, det är ingenting man ska försöka sig på om man bara är ett arbetslöst cykelbud och inte professionell komiker som somma andra bland läsarna här.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén