kallelind.se

Om Kalle Lind och andra gubbar

Dokument: stalinism och homosexualitet.

Det är ju, i alla bemärkelser, yesterday's news att stalinisterna i sjuttiotalets kpml(r) var lite lätt homofoba. Påståendet har bland annat sitt ursprung i en text i tidningen Klasskampen från 1973. Texten skrevs som svar på en rundskrivelse som RFSL skickade till landets alla politiska partier med frågor om hur de ställde sig till homosexuellas likaberättigande.

Dåvarande partiorföranden Frank Baude skriver i sina memoarer Mot strömmen att det var  "en av kamraterna i centralkommittén" som "var angelägen att ge ett marxistiskt svar" på skrivelsen. En efterklok Baude tycker i memoarerna att de kunde ha nöjt sig med att säga att det var en privatsak för att sen gå över på det verkligt angelägna (varvsstrejkerna). Nu fick istället ärkefienderna inom Vänsterpartiet ett ständigt trumfkort i debatterna.

Vad skrevs då i denna text i tidningen Klasskampen? Jag saxar:

KFML(r) [detta var innan Förbundet blivit Parti, bloggarens anm.] har från Riksförbundet för sexuellt likaberättigande tillställts ett brev med en rad frågor rörande vår syn på homosexuella och andra sexuellt avvikande. I brevet betonar de att vårt svar på dessa frågor kan bli av stor betydelse eftersom de sexuellt avvikande, trots att de utgör en minoritet, säger sig representera 4 % av valmanskåren.

Detta argument kan naturligtvis inte på något sätt påverka vår principiella inställning. Vad däremot Gnistangänget [=ärkefienderna inom KFML, sedermera SKP, bloggarens anm.] beträffar skulle det inte förvåna oss om dessa opportunister, vägledda av sådana argument, reste paroller som ”bärbara stegar åt fönstertittare” och ”djupfrysta lik åt nekrofiler” om de därmed trodde sig kunna uppnå det röstetal som bar dem in i det borgerliga parlamentet.

KFML(r), som står på den vetenskapliga socialismens grundval, bedömer frågan om de sexuellt avvikande utifrån den historiska materialismens teori. Vi ber på förhand om ursäkt för vår öppenhjärtighet.

Sen kommer texten in på nåt som vi nog måste likna vid domedagspredikningar:

Förvisso finns det andra typer av homosexuella än sådana dekadenta parasiter som kejsar Nero och Gustav V. Homosexualitet finns inom alla klasser, men för den skull får vi inte glömma att homosexualiteten är en produkt av klassamhället – ett av dess sjukdomssymptom – och att den i första hand utövas av de härskande utsugarklasserna, vilka i allmänhet utsett sina sexualobjekt bland de behärskade, främst samhällets utslagna skikt.

Det är som en historisk komedi att man just nu i kapitalismens mest utvecklade länder basunerar ut att homosexualiteten är något sunt och naturligt. Påminner inte detta i högsta grad om bibelns Sodom och Gomorra, om det gamla Grekland, om kejsar Neros Romarrike och om alla andra ruttna samhällen som stått inför sin omedelbara undergång.

Men givetvis fanns det plats för vissa nyanser även inom ett parti som hyllade den något onyanserade Stalin:

Det kan emellertid inte vara den socialistiska statens uppgift att bestraffa någon för att han är homosexuell, för att han är bärare av en av det gamla samhällets sjukdomar.

Och som svar på en fråga från RFSL – "anser KFML(r) att homosexuella i allmänhet är säkerhetsrisker och därför bör övervakas av säkerhetspolisen?" – svarar partiet med något som rentav kan kallas överseende:

Det är ett bekant faktum att speciellt medan homosexualiteten betraktades som kriminell, homosexuella utnyttjades i utpressningssyfte, och detta kan naturligtvis i viss utsträckning vara fallet även idag. Detta förhållande kan givetvis i vissa fall äventyra den borgerliga statens intressen.

Men att av denna anledning betrakta homosexuella i allmänhet som säkerhetsrisker för den borgerliga staten är naturligtvis lika orimligt som att betrakta de två i sammanhanget nämnda grupperna alkoholister och narkomaner som säkerhetsrisker i allmänhet.

(Källa: marxistarkiv.)

Mer i ämnet: SR Minnen. Där kan man också höra – tro det eller ej – kristdemokrater.

Föregående

Konsumentupplysning.

Nästa

Skäggets tredje & sista fräckisar.

5 kommentarer

  1. Daniel

    ”homosexualiteten är en produkt av klassamhället” – Verkligheten överträffar dikten, detta går ej att parodiera. Dock går det att citera, vilket jag kommer göra så fort och ofta jag får tillfälle hädanefter.

  2. tompa

    Och som vanligt mötas de två ytterligheterna, höger och vänster, i sin syn på allt som inte är anpassat till eller förenligt med deras cementerade samhällssyn. De sitter på facit och inget får avvika från det när de bygger sitt rena samhälle.
    Jag minns mycket väl detta när det hände. Jag var och är själv till vänster i min samhällssyn och hade t o m ett par bekanta som sympatiserade med R:arna. De kunde dock aldrig förklara för mig varför homosexualitet inte vara förenligt med socialismen. Kanske hade de inte gått den partikursen.

  3. tompa

    Vill inte undanhålla detta exempel på politiskt retorik. I detta fall handlar det om interna motsättningar inom KFMLr, men jag inbillar mig att samma form av sekteristisk debatt förekommer på motsatta sidan av den politiska skalan.
    Den som klarar av att läsa mer än halva artikeln utan att dö av vätskebrist har gjort en prestation.

    http://www.marxists.org/svenska/tidskrifter/fi/fi74-5/motsattningarna_i_r.html

  4. Paul W H

    Ibland är en cigarr bara en cigarr. Ibland är en cigarr i själva verket en produkt av kapitalismens och klassamhällets utsugande av arbetare och en påminnelse om det ruttna samhällets nära förestående undergång.

    För övrigt är ju politiker i gemen helt jävla otroliga på att göra politik av precis allt; vad man äter och dricker, vad man gör på fritiden och vem man sover jämte i sängen – allt bara för att få lägga den egna näsan i blöt. Fy fan.

  5. Gustav

    Paul: Ungefär på samma sätt som religionen (vilken som helst) gjort genom århundradena.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén