Om Kalle Lind och andra gubbar

Högerhittar del 1: En sång om friheten.


Carl-Anders Dexter ”heter” en snubbe som tidigt blåste i varningspipan (”Dexter” är som bekant latin för höger). Redan under det sjuttital man brukar kalla ”det röda” (dvs. det decennium då sossarna förlorade makten till borgarna) gav han ut sin första skiva. Denna hans andra kom 1981 och är en brinnande protest mot förtrycket i öststaterna och framför allt mot kommunistiskt väggklotter.

Plattan En sång om friheten är ett slags inverterad proggplatta, där den gode Carl-Anders och hans medmusikanter från närmsta finlandsfärja ringat in vänstermusikens beståndsdelar och försökt hitta deras raka motsats.

Istället för förtryck i Vietnam och Chile sjunger Dexter om förtryck i Afghanistan och Moskva. Istället för utflippade jazzfusionexperiment dansbandskomp med elorgel. Istället för storslagna folkkörer en ensam överdrivet artikulerad man med teveglasögon.

Titellåten ”En sång om friheten” är en bakochframvänd Björn Afzelius-låt:

Och från land och stad
ljuder samma krav
Om friheten – om friheten
Den stiga ska till slut
och få större kraft än krut
Om friheten – om friheten

Den gnolas i Moskva, Berlin och Budapest
Den nynnas i Warszawa, Prag och Bukarest

Afzelius hade sjungit Nicaragua istället och gubbrockat lite svängigare och sjungit med nåt slags övertygelse. Dexter kom fram pre-Reinfeldt, på den tiden då det fortfarande var ball inom högern att vara cynisk och oberörd. Han sjunger som en ovanligt lillgammal ordförande i Moderat Skolungdom.

Men nödrimmen känner inte av nån höger-vänster-skala.

”Dig ska vi knyta upp svansen på!” är en hotsång i en tradition från Nationalteatern. Deras första platta Ta det som ett löfte, ta det inte som ett hot! innehåller bland annat raderna:

Vi ska hälsa på nån gång hos dom som äger Göteborg
som hittar på all skit i stil med Frölunda Torg [—]
Vi ska riva varje förort och besegra hela stan
Sänka alla pampar i nån djup ocean

Ytterst går retoriken tillbaka på Jesus och ”de första skola bli de sista” och snickaren i Röda rummet och hans glödgade brandtal:

Och det kommer en dag, då det blir än värre, men då, då komma vi ner från Vita Bergen, från Skinnarviks bergen, från Tyskbagarbergen, och vi komma med stort dån som ett vattenfall och vi ska begära igen våra sängar, begära? Nej, ta! och ni ska få ligga på hyvelbänkar, som jag har fått, och ni ska få äta potatis så att era magar ska stå som trumskinn alldeles som om ni gått igenom vattenprovet som vi…

Dexter och hans organiska organister meddelar att:

Du som står på torget
med ditt röda magasin
Sprider din villfarelse
med en överlägsen min

Jag varnar dig att illa det kan gå
Dig ska vi – dig ska vi – dig ska vi knyta upp svansen på!

Du som klistrar lappar
på var och varannan mur
för att du vill få till stånd
en röd diktatur

Jag varnar dig …

Du som demonstrerar
under röd paroll
Tomma tunnor skramlar mest
men IQ:n den är noll

Jag varnar dig …

Ett par av Dexters alster drog säkert ner stora skratt bland seglarskorna och vindjackorna i MUF. I politiska kretsar behöver som bekant inte skämt vara roliga så länge de misskrediterar motståndare. I ”Tjejer” sjunger Dexter om sina preferenser gällande motsatta könet (att döma av omslagsfotot var tjejer för Dexters del mer en fråga om teori än praktik):

Tjejer – arga och snälla
Vanliga och rätt originella
Tjejer som är att föredra
Tjejer – smarta och dumma
pratsamma och nästan stumma
Alla kan väl vara bra att ha

Men aldrig skulle då jag
aldrig skulle då jag
aldrig skulle då jag
gå i säng med en tjej som är kommunist

Och i ”HCN” gör Dexter diverse fyndiga kopplingar mellan vänsterfolk och ohyra:

Runt omkring oss hus har rasat
Varje dag så rasar fler
Kom och stoppa dessa röda
Snälla ni, jag ber, jag ber

Skicka över några män
skicka över några män
skicka över några män
Kom och rök ut dem med HCN

Övriga Dextertexter att nämna är ”Björntjänster”, som fyndigt alluderar på den ryska björnen, och ”En kärlekstragedi” om svensken Sven och östtysken Gretel. Jag blir inte klok på hur mycket som är tänkt att vara roligt och vad som är ofrivillig komik. Min gnagande misstanke är att det jag skrattar åt är Dexters djupt kända tankar, och det jag blir illa berörd av är hans humor.

Carl-Anders Dexter och hans högermuzak motbevisar den gamla tesen att bara vänstern kan göra popmusik. På samma gång understryker han den gamla tesen att bara vänstern kan göra popmusik som går att lyssna på.

Föregående

De tusen knarkarnas stad.

Nästa

Proggiga barnböcker del 29: Ville Valle & Viktor. Första mötet med den Mystiske Mannen.

7 kommentarer

  1. Mårten N

    Och så har det fortsatt:

    http://www.youtube.com/watch?v=o-z2D9lo9-8

  2. Mårten N

    Och så har det fortsatt:

    http://www.youtube.com/watch?v=o-z2D9lo9-8

  3. gudmundson

    På mitt skrivbord här på jobbet står två LP-skivor (jo, jag använder ofta lunchen till att gå på Myrorna). Den ena är Ville, Valle och Viktors andra album ”…igen”. Den andra är Carl-Anders Dexters debut ”Sån’t som får mig att ilskna till”. På omslaget står att Dexter (Höger på latin, va?) kompas av Blåbandet och The Freedom sisters. Jag antar att det senare ska vara en parafras på FNL-gruppernas Freedom singers, som gav ut ruggigt snygga 10-tummare då det begav sig.

    Jag har, efter ett par månader, ännu inte orkat släpa med mig Dexter hem till grammofonen. Trots att han tydligen gör en cover på Merle Haggards ”Okie from Muskogee”. Så övertygad är jag om att det är olyssningsbart. Säger en del om förväntningarna man har på högerprogg om jag, som ledarskribent på SvD, ändå känner så…

  4. Kalle Lind

    Gudmundson: Merle Haggard är också originalkompositören bakom titellåten, ”Sån´t som får mig att ilskna till” (THE FIGHTIN’ SIDE OF ME). I övrigt verkar titlar som ”En dag skall terrorn krossas” och ”Visa om röd farsot” passa just en SvD-skribent som hand i handske. (Har ännu inte hört skivan, men tittar på titlarna via SR:s grammofonarkiv.)

    Gällande Haggard-tolkningar håller jag fortfarande Janne Loffes ”Vi röker inte hashish här i Tranås” som den främsta. Lorrys ”Stolt att va en sosse från Bagarmossen” var okej (”och vi sniffar bara lim och thinner/ och inte dyrt och utländskt kokain”), men den svindlande känslan av att inte alls veta vad som är ironi och inte gör att Loffes variant alltid kommer att lysa starkast för mej.

  5. inte folkmördare, men...

    Är det inte lite obehagligt att Dexter faktiskt sjunger om att medelst vätecyanid gasa ihjäl sina politiska motståndare? HCN såldes fordom under namnet Zyklon B i Tyskland.

  6. Feedback66

    Vilka har gett ut den här skiten egentligen? Är det Contra?

  7. Anonymous

    Helt underbara texter! De håller fortfarande. Spelar sångerna ofta på min dator.

    /Dr Dexter

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén