Om Kalle Lind och andra gubbar

Proggiga barnböcker del 11: Här är Nordvietnam


Det är så klart högst behjärtansvärt att göra böcker för svenska barn som förklarar hur barn ett halvt jordklot bort har det. 1970 fick det nog betraktas som allmänbildning också bland dagisbarn att känna till kriget i Indokina.

Vietnamkriget var ett vedervärdigt krig som bara idioter – Per Ahlmark – försvarade då och bara riktiga idioter – Per Ahlmark – försvarar nu. Jag tänker därför låta bli sarkasmerna.

Att författaren Erik Eriksson noggrant undvikit att levandegöra och dramatisera och istället envist och entonigt undervisa får betraktas som författarens frihet.

Nedan kommer ett antal bild- och textcitat ur Här är Nordvietnam (Verdandis barnböcker no 4, 1970) att få tala för sig själv:

Ho Chi Minh var Nordvietnams president under många år och han lärde vietnameserna att de måste hålla ihop för att kunna befria Vietnam från fiender.

Nu är Ho Chi Minh död. Men vietnameserna talar ofta om honom. De kallar honom onkel Ho. Onkel betyder farbror. Människorna tycker så bra om Ho Chi Minh att de tycker att han tillhör familjen.

Alla stora fabriker i Nordvietnam är förstörda av bomber. Många maskiner ligger begravda under ruinerna. Men fabriksarbetarna hann ta med sig en del maskiner innan bombplanen kom.

Många som ligger på sjukhusen är skadade av bomber. Det är särskilt en bomb som skadat många människor. Den bomben ser ut som en stor tunna. Inuti den stora bomben finns flera hundra små runda bomber. I varje liten bomb finns små hårda stålkulor. […]

Om en människa kommer i vägen för kulorna blir han genomborrad.

USA:s president säger att de amerikanska soldaterna är i Vietnam, Laos och Kambodja för att försvara människorna som bor där.

Det är numera inte så många i Sverige som tror på USA:s president när han säger det. […]

Det är vietnameser som skall bestämma i Vietnam, säger de.

Många förstår att vietnameserna har rätt när de säger så. Därför är det allt fler människor som säger:

USA ut ur Vietnam.

Föregående

Proggiga barnböcker del 10: Sprätten satt på toaletten.

Nästa

Proggiga barnböcker del 12: Lotta och Röda hästen.

8 kommentarer

  1. zeb

    Jag har bara en fråga: var hittar du alla de här barnböckerna?

    För övrigt kan jag säga att din blogg är en av de få bloggar jag orkar läsa. Med andra ord: den är väldigt rolig och bra.

    Fred
    /Zeb

  2. zeb

    Jag har bara en fråga: var hittar du alla de här barnböckerna?

    För övrigt kan jag säga att din blogg är en av de få bloggar jag orkar läsa. Med andra ord: den är väldigt rolig och bra.

    Fred
    /Zeb

  3. Kalle Lind

    Jag hittar böcker där det s.a.s. finns böcker: bibliotek, antikvariat, min egen bokhylla. Men särskilt bibliotekens magasin är en formidabel guldgruva. Det senaste året har allt jag läst letats fram av bibliotekarier med pannlampa och tre dagars nödproviant i ränseln.

  4. jojjo

    Försvarar Per Ahlmark Vietnamkriget? det har jag aldrig hört, exemplifiera gärna.

  5. Kalle Lind

    Jojje: tja, den gode israelvännen Ahlmark försvarade åtminstone USA:s krig i Indokina i programmet Skytte för ca 10 år sen. En ytterst bedrövlig historia på flera sätt: den med åren alltmer reaktionäre Skytte vågade inte ens konfrontera Ahlmark med frågan själv, utan hänvisade till en fråga hans vän Mikael Wiehe ville ställa.

    Ahlmark förde då ett resonemang om att det faktiskt var en demokrati (USA) som angrep en diktatur (Nordvietnam), och verkade med detta tycka att diskussionen var avklarad. I sin extremliberalism har Ahlmark valt att sätta likhetstecken mellan USA, Marknadsekonomi och Demokrati på ett sätt som inte är alldeles olikt den gamla extremvänsterns försvar av dom kommunistiska diktaturerna.

    Man väljer liksom först att välja ut en God Kraft (i Ahlmarks fall USA och Israel) och med detta gjort blir den kraftens agerande per definition av godo och dess fiender per definition onda.

    Visst, uttalandet har väl dryga tio år på nacken men Ahlmark har väl knappast blivit mindre USA-fanatisk med åren?

    Jag kom förresten på en till som försvarade USA:s roll i Vietnam: Katta-Lars, en gammal farbror som lite hipp som happ dök upp som lärarvikarie på mitt högstadium. Han mumlade i nån bisats om ”det var då Nordvietnam anföll USA”. Vilket jag skulle påstå är historierevisionism.

  6. Kalle Lind

    Jojjo: ursäkta att jag skrev ”Jojje”. Tryckfelsnisse.

  7. jojjo

    Kalle/
    Fast faktum kvarstår ju att vietnameserna hade haft det betydligt bättre idag om USA hade vunnit. Detta jör naturligtvis inte kriget bra eller ens okej men vad jag tycker är skrämmande är inte att endel stofiler stödde USA, utan att nästan alla svenskar stödde och stöder Nordvietnam helt och fullt. Detta är oerhört obehaglit!

  8. Kalle Lind

    Jojjo: Det där är ju ett slags om mor hade haft mustascher-historieskrivning. Om stoet haft horn och juver hade det varit en kossa.

    Men för att fortsätta om-resonemanget: nog hade dom vietnameser som fött missbildade barn pga herbicider och dom som förlorat familjer, byar och åkermark och dom som fick ägna tio år åt att smyga i djungler istället för att försörja sej haft det bättre OM dom inte blev anfallna från början? Nog hade folk haft det bättre om inte främmande människor på lösa grunder kom och slängde napalm på deras barn?

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: