Om Kalle Lind och andra gubbar

Högbloms bästa.

Tomas Högblom är en av Humorsveriges bäst bevarade hemligheter, en sån som vi med en tå i branschen gärna droppar för att visa att vi minsann inte är några svennebananer som gillar såna som varit med i Parlamentet. Ikväll uppträder han och Kringlan Svensson på Babel i Malmö med en föreställning jag såg – och skrockade gott åt – på Lunds humorfestival. I morse roade han mig med vidstående svar på frågor från Sydsvenskan.

Låt mig eventuellt förstöra skämtet genom att förklara det: inte ens Myggans nöjeslexikon nämner någon Josef Ulin, Lasse Krantz finns det i princip inget rörligt bildmaterial bevarat med, Georg Adelly hade sin storhetstid på fyrtiotalet och lär inte heller finnas att se på i nån högre utsträckning och Bengt Sahlberg har veterligt aldrig tecknat något – däremot skrev han några spaltkilometer åt Svenska Mad.

Jag väljer att tolka svaren som en kommentar åt just de originalitetsjunkies som gärna droppar Tomas Högbloms namn när favoritkomiker efterfrågas.

Föregående

Ekmannaövervakare.

Nästa

Editherat.

2 kommentarer

  1. Linus Walleij

    Jag måste efter detta svårt ifrågasätta att Tomas Högblom existerar. Jag har hört att han bara är ett påhitt av en välkänt lögnaktig bloggare i malmötrakten.

  2. Clas Kristiansson

    Lite löjligt att nämna en bondkomiker vid sitt rätta namn. Vore ju som att säga Teodor Larsson i stället för Skånska Lasse.
    Josef Ulins artistnamn var ”Jan i Grebo” och om han står i nöjeslexikonet vet jag inte, men det står om honom i boken ”På nöjets estrader” där man bl.a. kan få reda på att han brukade sjunga visor, illustrerade med kolorerade ljusbilder. Han uppträdde även med paschaser som bl.a. kunde heta ”När vi lage kalasäte ätter kokboka”
    Det var nog roligt – då.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén