Om Kalle Lind och andra gubbar

Rapport från en helt vanlig blogg-gala.

Måndagen andra februari hölls Stora blogg-galan i Stockholm. ”En man med ett skägg” var mot alla odds nominerad i kategorin Nöje & kultur. Bokhora vann, vilket säkert var välförtjänt. De litterära gatflickorna gör trots allt en blogg som riktar sej till en något större målgrupp (= folk som läser böcker) än den här bloggen (= folk som hyser nåt slags intresse för Lennart Hyland).

Det enda som grämer mej är att jag inte fick säja den line jag funderade ut på planet: ”Jag är stolt över att äntligen få ge vita nördiga medelklassmän en plats på Internet”.

Mitt högervridna sällskap hade förstås mycket roligt åt att de som uppmärksammade mej och sa nåt uppskattande om den här bloggen var den ene nyliberalen efter den andra. Med såna vänner etcetera.

I övrigt kan säjas att det var kändisglest – Niklas Strömstedt och Robinson-Robban var de enda från den gängse celebritetsnomenklaturan som inte var på den parallellt hållna gay-galan (statements?) – och att den ende namnkunnige bloggare som faktiskt var på plats var Marcus Birro. När alla pristagare gruppfotograferades stod han en halv meter från övriga (statement!).

Det vill säja att varken Gynning, Schulman eller Bildt upplevde sina nomineringar som så viktiga att de behövde slita sej från sina gängse ansvarsfyllda jobb (dvs trams, trams respektive flyga flygplan).

Vi noterade att både Peter Siepen, Viggo Cavling och Helle Klein visserligen var anmälda, men deras namnbrickor låg fortfarande och väntade på dem när prisutdelningen var över. Good old Helle kan dock se sej i armhålan efter sin namnbricka – den finns numera i tryggt förvar i Kalle Linds plånbok.

En annan slutsats man kunde dra var att om man verkligen ville provocera i det här sällskapet så skulle man säja nånting positivt om FRA. Sällan har så många oliktänkande förenats i ett hat mot nåt så abstrakt. Och hade jag nu valt att bära en T-shirt med texten ”FRA är BRA” så hade den ändå bara uppfattats som ironisk.

Galan hölls på Nalen. Men med den brist på historiska perspektiv som nutidsmänniskan besitter, var det så klart ingen som ville prata om Topsy Lindbloms legendariska annonser (”Gata Regerings 74 var adressen”, ”Där allting händer. Och mycket fötter”) från danspalatsets storhetstid på femtiotalet.

Föregående

Några ohyggligt gamla progressiva farbröder.

Nästa

Skällsordstöntar.

17 kommentarer

  1. gudmundson

    Det är naturligtvis i borgarpressens ledarsidor man läser bäst om Nalen.

    http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_933193.svd

  2. Kalle Lind

    Gudmundson: efter genomläsning av ditt inlägg gör det mej naturligtvis inte ett dugg gladare att du har rätt – det händer att borgarblaskor tar upp angelägna saker.

  3. mrarboc

    Ja, oliktänkande ja:-)

    Som bloggare anses man ju vara suspekt om man inte är emot FRA och tänker rösta på Piratpartiet. Föga förvånade t ex att Opassande vann ”Politik”-priset.

    Riksdagsmän får inte följa partilinjen, men bloggare får inte avvika från riktningen på den senaste bloggbävningen.

    Oliktänkande var det ja!

  4. gudmundson

    Det är naturligtvis i borgarpressens ledarsidor man läser bäst om Nalen.

    http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_933193.svd

  5. Urban

    Och så frågan jag ställt hela tiden utan att kunna hitta något svar på nätet eller på jorden: vad fanken vann man om man vann något? Ett diplom och ett omnämnande i aftonbladet?

    U.J.

  6. Kalle Lind

    Urban: ett diplom och ett omnämnande i AB är korrekt. Eller, finare uttryckt, äran.

  7. Nonsensakuten

    Dessvärre är det väl så att den övervägande majoriteten av dagens smink- och modebloggare helt saknar kunskap och insikt om vad Nalen en gång var. Sorgligt och lite kusligt, tycker vi vita, nördiga medelklassiga män.

  8. petter

    Kalle: Jag ska starta en blogg som nomineras nästa år så att vi kan prata Topsy. Och Hyland. Och varför inte om det oklara svaret på frågan varför man när man väl fått Spotify mest svär över att de tagit bort Jan Hammarlund och gör en sökning till på Lundell eller Demert, snarare än letar ny, hipp, bra musik?

  9. Nonsensakuten

    Ser att du ironiserar kring Ola Larsmos beskrivning. Blev själv lite arg när jag såg det där, din blogg är ju väldigt genomarbetad och underbyggd, allt annat än ”anteckningar i marginalen”.
    Typisk DN Kultur-medarbetare.

  10. Anna-Lena Lodenius

    Blir nyfiken, vad hade Ola Larsmo tyckt om dig? Synd på priset förresten, men det var väl lite väntat. Gillar din T-shirtidé, den borde någon kommersiellt sinnad person haka på.

  11. Urban

    Alltså, jag kan inte riktigt släppa det där med priset. Är det inte ganska knepigt att utlysa STORA Bloggpriset om man egentligen menar ENDA Bloggpriset?
    Ska det vara ett stort pris krävs väl antingen en löjligt stor prissumma (augustpriset, nobelpriset) eller en löjligt liten och symbolisk prissumma (concord).
    Den här bloggen är tyvärr kanske inte känd av allmänheten men Bokhora eller Carl Bildt vinner ju inte ett dugg på att omnämnas i Aftonbladet. (Det får föresten det hela att kännas väldigt -04.)

    Den enda logiska konsekvensen av det här är att vänner av ordning snarast organiserar sig och instiftar det STÖRRE Bloggpriset med prissumman tio SEK.
    Jag skulle gärna göra det själv men jag har inte tid/lust/uppkoppling att läsa så många bloggar så jag hoppas att en lämplig rättshaverist träder fram och tar tag i saken.
    (Av någon anledning känns det som ett Gert Fylking-projekt men fullt friska människor får gärna känna sig kallade ändå.)

    U.J.

  12. Aspegren

    Väldigt roligt inlägg, Kalle!

  13. Kalle Lind

    Urban: du är verkligen väldigt fixerad vid Stora bloggpriset. Det oroar mej.

    Anna-Lena Lodenius: Nonsensakuten syftar i sin kommentar på att jag lagt in ett Larsmo-citat i rubriken på bloggen. Jag tyckte att det sammanfattade det hela ganska väl. Och ”ditt och datt” är ett begrepp som jag också använt om jag vore tre decennier äldre.

  14. Urban

    Jag ber om ursäkt för vållad oro. Erkänner mig skyldig, jag vill ha ordning och reda och rim och reson (tillochmed av Aftonbladet) och därför fortsätter jag fråga tills jag får ett svar. (Och den här gången tog det rätt lång tid, eftersom det inte fanns något svar att ge.)

    Dock tycker jag inte att det är något värre övertramp eftersom det skett i en kommentartråd till ett inlägg om bloggpriset.

    Rent psykologiskt är det nog ren uppvärmning inför årets kulturhändelse i den kommun där jag kommit att bo: Borås Tidnings Debutantpris.
    Då jäklar ska ni få se på fixering. Eller rättare sagt: den kommer ni att slippa se.

    U.J.

  15. Feedback66

    Nyliberaler, finns det några såna kvar nuförtiden alltså?

  16. Ola Berg

    Kalle Lind: Nalen – det är för att ingen tror att det där med händer och fötter kan ha kommits på av en Stockholmare. Det är väldigt mycket Oldsberg/Hegerfors/Aronsson över det.

    Feedback66: Ja, jag. Jag är alldeles ny. Blev liberal i somras.

  17. Sven

    Helt underbart inlägg! Du verkar helt galen, som fördjupar dig i förgångna på det sätt som du gör. Men jag förstå dig, vem kan undgå att vara intresserad av Hyland?

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén