kallelind.se

Om Kalle Lind och andra gubbar

Tauppe-5 i politisk inkorrekthet: plats 2.

Fritiof Andersson är en rask och käck och mångsidig man: "charmör, sjöman och cowboy, musiker, artist". Han har blivit hard up i Kina, rånad i Shanghai, suttit hos pirater uti pant, gift sig med dotteren till mördaren Tu Wai, skjutit en gorilla med skepparens karbin, dansat tango i Samborombon, dansat tango i Nizza, dansat det ena där, dansat det andra där, kurtiserat, konverserat, blivit akterseglad, bott i en råkall lya på Södermalm samt slagit ihjäl en mörkhyad gentleman och suttit på kåken för dådet.

Det är en av de första gångerna vi träffar Fritiof som historien om dråpet berättas. Visan heter "Fritiof Andersson" och tolkas sällan nuförtiden. Det kan bero på att den långa berättande texten och den entoniga melodin inte känns relevanta 2011, men det motsägs av att Håkan Hellström sjöng "Möte i monsunen" när han gästade Sven-Bertil Taube på Grönan häromsistens. Snarare är det så att "Fritiof Andersson" innehåller ord och tonfall som lätt skulle göra folk illa till mods 2011.

Redan Evert Taubes egen presentation av visan tävlar i Sverigedemokraternas favoritgrenar: kvinnoskräck och rasförakt. Taube må vara ursäktad av sin tid och sin kontext. Vad Jimmie Åkesson har för ursäkter står skrivet i stjärnorna.

Havet, om än aldrig så skönt att skåda, döljer under en ofta leende yta mången risk för en sjöman. Kvinnan är – så länge hon befinner sig på land – i det stycket lik böljan blå. Visan handlar därom, samt om två negrer och en polis.

I visan hamnar den frejdige och muntre karlakarlen Fritiof i klorna på en lömsk och förförisk kreolska – "akten er, I sjömän, för kreolskorna de små!" – på Paséo de Colón i Buenos Aires. Han tar henne i famn, ty – "så gör en sjöman när han går i land". Detta skulle han naturligtvis inte ha gjort: när han vaknar upp på morgonen har skeppet gått och själv sitter han inlåst under kreolskans krog:

Där satt han i mörkret uti en källare
och undra var han lagt sin portmonnä
Men luckan uti golvet den öppnades till slut
och Fritiof Andersson fick komma ut
Där stod två långa negrer och Fritiof frågade:
Var innerst i helsikotan är min portmonnä?
De skakade på huvena och ville draga kniv
Då tänkte han: "Här blir ett tidsfördriv!"
 
En påfallande käck och rask reaktion på ett hot om våld, får man säga. Varken käckheten eller raskheten tonas ner när sen Fritiof dunkar ihjäl den ene:
 
Och knivarna de blänkte, men Andersson han slog
den ene mitt i skallen så han hickade och dog
Då kommer en polis och han säger: "Det är nog!"
"Ja", svarte Andersson, "det slaget tog!"
 
Alltjämt lika käck och rask förs Fritiof sen till sinkabirum, alltmedan kreolskan kan fortsätta sitt dunkla värv att locka sjömän i fällor:
 
I dörren till ett hus där man hör musik och sång
står flickan från Paséo de Colón
 
Den gode Taube lämnade inte sin stackars sjömanshjälte i det argentinska fängelset; visan fick en sequel i "Jag är fri, jag har sonat". Där får vi veta hur det gick för vår inte längre lika käcke och raske sjöman. Ett visst mått av ruelse har nu trängt in i framställningen. Ordvalen sticker dock lika mycket i ögonen på den politiskt korrekte nutidssvensken:
 
Jag är fri, jag har sonat det gräsliga brott
som i dråp av en neger bestod
Jag vill glömma den förfärliga tid som förgått
sen den dag då polisen mig tog
 
Intet hat, ingen harm i mitt hjärta jag bär
fast jag lidit i dagar och år
Jag var ung, jag var fri, jag var full, jag var kär
och då vet man hur illa det går
 
Det är naturligtvis storsint av Fritiof att inte hysa nån harm sen han själv knockat ihjäl en stackars neger. Och vi har väl alla råkat göra likadant, på den tiden vi var unga och fria och hade några stänkare innanför västen.
 
"Jag är fri, jag är sonat" är ett av de stora numren på den annars påfallande lama "Cornelis sjunger Taube". Cornelis gjorde sin tolkning 1969. Inte heller på Mäster Cees tid var det någon som reagerade på rader som "där kreolskan stal hyran jag ut hade fått / och där negern fördärvad jag slog". Eller jo, det var det antagligen, den rymmer onekligen ett visst mått av våld och dramatik, men det där famösa n-ordet fick ingen att höja på ögonbrynen.
 
En Taubetolkare idag hade troligen fått dra till med rader som "som i dråp av en afroamerikan bestod" eller "där en man vars etnicitet jag finner ointressant bestod". Och det går ju dåligt in på metern. "Jag är fri, jag har sonat" är med andra ord ingen visa som kommer att fortsätta spridas på SVT-sanktionerade skansallsånger. Där drar de gränsen vid sexköpet i "Flickan i Havanna" och gubbkättjan i "Calle Schewens vals".

Föregående

Tauppe-5 i politisk inkorrekthet: plats 3.

Nästa

Tauppe-5 i politisk inkorrekthet: plats 1.

6 kommentarer

  1. Urban

    Fast jag tror jag har låten på åtminstone två cd-skivor varav en ingått i någon sådan där box. Direkt undanstädat är det väl inte.

    Jag tycker om serien men undrar om Evve verkligen inte gjorde något värre än att använda N-ordet. Jag vill verkligen inte sälla mig till de som säger negerboll bara för att det är kul men det är ju inte direkt så att han frossar i rasistiska utfall.

    Fast det är lite besvärligt detta: Det är de där gamla raspiga låtarna där Fritiof får "ett tidsfördriv" etc som svänger. Jag tycker de är betydligt bättre än de man får lära sig i skolan.

    Själv tycker jag nog det en av kommentatorerna tidigare upplyste mig om: Att "invitation till Guatemala" är ett sätt att drömma bort att han inte tar hand om sina egna oäktingar är värre än betydelsen av att hitta en tillräckligt vit kvinna. Må vara att det inte syns i texten.

    Mest bisarra på min lista är den där låten om vikingar som härjar i Ligurien på ett ganska käckt och mycket svängigt sätt. Men jag är ingen expert.

    Drar det ihop sig till del två i den där sommarserien om rapportredaktionen snart förresten?

    U.J.

  2. Petter på Rostorp, snart Östergård

    Ser med stor spänning fram mot plats ett. Kommer den snart? /Blivande granne

  3. Kalle Lind

    Urban: jag understryker gärna att min avsikt här inte är att anklaga Mäster för nånting utan snarare att reflektera kring skiften i attityder. Jag vill även understryka att jag varken är Göran Gynne eller Mikael Timm och alltså inte har järnkoll på Taubes hela produktion. Listan är ganska spontant och nyckfullt konstruerad.

    Om man verkligen närläser Taubes texter finns det antagligen också saker – särskilt i kvinnosynen – som är mer oförsvarbart än tidens oskyldiga användande av n-ord. Jag kanske tar upp några exempel som bubblare. Så länge håller jag mig till den frejdiga kolonialismen.

  4. Kalle Lind

    Petter B: imorron.

  5. Urban

    Fast jag tror jag har låten på åtminstone två cd-skivor varav en ingått i någon sådan där box. Direkt undanstädat är det väl inte.

    Jag tycker om serien men undrar om Evve verkligen inte gjorde något värre än att använda N-ordet. Jag vill verkligen inte sälla mig till de som säger negerboll bara för att det är kul men det är ju inte direkt så att han frossar i rasistiska utfall.

    Fast det är lite besvärligt detta: Det är de där gamla raspiga låtarna där Fritiof får "ett tidsfördriv" etc som svänger. Jag tycker de är betydligt bättre än de man får lära sig i skolan.

    Själv tycker jag nog det en av kommentatorerna tidigare upplyste mig om: Att "invitation till Guatemala" är ett sätt att drömma bort att han inte tar hand om sina egna oäktingar är värre än betydelsen av att hitta en tillräckligt vit kvinna. Må vara att det inte syns i texten.

    Mest bisarra på min lista är den där låten om vikingar som härjar i Ligurien på ett ganska käckt och mycket svängigt sätt. Men jag är ingen expert.

    Drar det ihop sig till del två i den där sommarserien om rapportredaktionen snart förresten?

    U.J.

  6. Anders Ericson

    "Jag är fri", ligger väl t o m med i en version av Totta Näslund på den samling som "popeliten", gjorde med Taubecovers i slutet av 80-talet!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén